Hol' Dir diese Lernkarten, lerne & bestehe Prüfungen. Kostenlos! Auch auf iPhone/Android!

1.Att beskriva hur människor beter sig
2.Att förstå orsakerna till dessa beteenden
3.Att förutsäga hur människor och djur kommer att bete sig i vissa sammanhang
4.Att påverka beteendet genom att ha kontroll över dessa orsaker
5.Att tillämpa kunskap för att öva välfärd och välmående

1. Fysisk utveckling = hjärna, kropp,  motorisk förmåga, sinnen
2. Psykosocial utveckling = personlighet, emotioner och relationer
3. Kognitiv utveckling = tankar,  språk, inlärning, minne, kreativitet och moraliskt resonemang

1. En uppsättning psykologiska egenskaper och mekanismer inom individen som påverkar deras samspel med och anpassning till omgivningen
2. Individuella skillnader i emotioner, kognitiv förmåga och motivationsaspekter

1. Arv
2.Miljö
3. Mognad



1. egenskaper ärvs av biologiska föräldrar
2. fysiska och sociala influenser
3. sekvenser av fysiska och beteendemässiga mönster

1. Familjen - kärnfamiljen, storfamiljen/släkten
2. Kultur - etnicitet, historia och åldersgrupper
3. Socioekonomisk status (SES) - utbildning av förädlar (antal år) status på yrke samt lön

1. Kontinuerliga - kvantitativa förändringar som till exempel längd och vokabulärers storlek
2. Stegvisa - kvalitativa förändringar som till exempel skillnaden mellan ett barn som inte kan kommunicera och ett barn som inte ännu lärt sig tala.

1. Psykoanalytiskt perspektiv(psykosocial) - Freud och Eriksson är exempel på framstående teoretiker inom domänen
2. Inlärning - Social inlärning , behaviorism/betingning
3. Kognitiv - Vygotsky och Piaget
4. Kontextuell - sociala kontexter
5. Sociobiologiskt/evolutionär - Beteenden finns till för överlevnad

1. Arv - DNA och kön
2. Genernas uttryck
3. Pappans beteende innan befruktning - påverkar spermans kvalitet
3. Mammans beteende under graviditet

1. Genotyp - finns alltid men syns inte alltid på ytan - genotypen påverkar vilka fenotyper som en människa får
2. Fenotyp - synliga

1. mulitfaktoriell transmission är då  erfarenheter utifrån påverkar genotypen och förstärker eller försvagar den. Tex: en person kan ha anlag för musikalitet och börjar personen då spela ett instrument, få positiv förstärkning av sina föräldrar så kommer genotypen att uttryckas starkare genom sin fenotyp. ADHD är ett exempel på multifaktoriell transmission - ett anlag i genotypen som på grund av yttre påverkan blommar ut i ADHD

En teratogen kommer utifrån i form av tex: ett virus, en drog och som kan påverka  den normala utvecklingen som sker under graviditeten och som i sin tur kan leda till olika typer av missbildningar, sjukdomar osv

Kognition, motorik, perception och motivation!

Genom Prediktioner - förutsägelser av vad som ska hända.  Handlingar är inte automatiska och reflexiva utan är beroende av medvetna val som vi fattar genom att förutspå vad vår handling kommer leda till.

Sensomotoriska perioden (0-2 år)
Preoperationnela perioden (2-7 år)
Konkret operationella perioden (7-11 år)
Formellt operationella perioden (11 år och framåt)

1. De är utlösta av nyckelstimuli
2. De är definierade av stimuli
3. De är stereotypa
4. De är automatiska
5.  De kan inte ändras

1. De kräver en motiverad individ
2. De är definierade av ett mål
3. De är varierande och flexibla
4. De förutser ett resultat
5. De kan ändras för att nå målet

1. Primitiva reflexer - suga på napp, suga på mammas bröst
2. Posturala reflexer - reaktioner för att förändra positioner ex: om ett barn ramlar så fäller barnet ut sina armar
3. Locomotor reflexer - simma och gå reflexer

Ja det finns det. Exempel på sådana reflexer är: gäspa, nysa, blinka, pupillens förstoring i mörker, skaka och hosta.

1. Moro -Om barnet ramlar eller hör ett högt ljud sträcker bebisen ut armar, benfingrar, drar tillbaka huvudet bakåt
2. Darwinian (grasping) - om handens insida blir strykt över klämmer bebisen hårt ihop handen
3. Tonic neck - om man lägger ner en bebis på sin rygg kommer bebisen vrida på huvudet till en sida och veckla ut ena armen på valfri sida
4. Babkin - Om man stryker bebisens båda insida av händer så öppnar bebisen sin mun, stänger ögonen, flexar på nacken och böjer fram huvudet nedåt
5. Babinski - Om man stryker på bebisens under fötter vecklar tårna ut sig och foten vrider om sig.
6. Rooting - Om man stryker på bebisens underläpp eller kind kommer bebisen vrida på ansiktet, öppna munnen och börja suga
7. Walking  - Håller man bebisen under armarna och barfota  med platt underlag kommer bebis att göra stegliknande rörelser som ser ut som en väl koordinerad gångstil.
8. Swimming - Lägger du ner bebisen med huvudet nedåt i vatten kommer bebisen göra välmarkerade simrörelser.

Känseln

Att bebisen behöver känna vart mammans bröstvårta är så att den kan äta.

1. I livmodern
2. Sött

Ja

1. Vid födseln kan barnet inte fokusera effektivt med blicken eller se på långt håll
2. Vid 2 månaders ålder börjar bannet kunna fokusera blicken
3. Vid 6 månaders ålder börjar barnets synskärpa närma sig vuxennivå

Att hjärnan är formbar genom erfarenhet

Förmågan att kunna uppfatta objekt  och ytor tredimensionellt

1. Kinesiska ledtrådar - uppstår genom att kroppen eller objektet rör på sig. Redan vi d 3-4 veckor ålder kan barnet blinka när ett objekt rör sig mot hen.
2. Binokulära ledtrådar - Att båda ögonen inte ser samma saker ( 2-3 månader)
3. Monokulära (bildens ledtrådar) Saker långt bort är mindre och täcks av saker som ligger närmare. Barnet griper efter saker som verkar vara närmare än de är (6-7 månader)

Visual Cliff är en form av experiment utformat av Walk och Gibson som går ut på att man skapar en illusion av ett stup. Det man gör är att lägga  en genomskinlig plexiglasskiva över den del där stupet finns så att det fortfarande ser ut som att det finns ett stup men skyddar individen från att falla om man går över kanten.

Experimentet går ut på att man placerar ett barn på den bärande sidan, alltså den sida som har markkontakt och ser därefter huruvida barnet kan uppfatta djupperceptionen, att det finns ett stup framför det. Experimentet har visat på att barn som lär sig krypa (ju bättre motorisk förmåga ju bättre uppfattning om djup)
har bättre uppfattning om vart stupet börjar  och därmed undviker att gå över.

Med erfarenhet kommer kunskap. Lärande för att lära.

1. Klassisk betingning - 2 stimuli associeras till varandra
Utvecklad förklaring: I ett experiment som kallas Alberts kanin lät forskaren sin son leka med en pälsdjurskanin. Varje gång som Albert klappade på kaninen uppstod ett högt obehagligt ljud som forskaren medvetet skapade. Barnet blev tillsut rädd för haren trots att ljudet togs bort. Albert hade associerat strykningen på haren med ljudet. Pavlos hundar.

2. Operant betigning - Barnet agerar för att påverka miljön
Utvecklad förklaring: Barnet förändrar sitt beteende för att uppnå ett visst mål. Tex om barnets mamma ler då barnet skrattar kommer barnet fortsätta att skratta för att mamman ska upprepa sitt beteende och le. Detta kallas positiv förstärkning. Om mamman istället rynkar pannan då barnet skrattar skapas en negativ förstärkning som leder till att barnets beteende (skrattet) inte fortsätter och istället förminskas (ibland helt och hållet elimineras)

Sensomotoriska perioden.
Det är den period som barnet lär känna sig själva och sin omvärld genom att utveckla sina sinnen och motorik. Barnet förändras från att primärt reagera genom reflexer till att bli målmedvetna småbarn.

1. reflexer (reflexiva scheman) (0-1 månader) - nyföddas reflexer
2. primära cirkulära reflexer 1-4 månader - enkla motoriska vanor som är centrerade runt barnets kropp och där barnet reagerar på händelser de tycker om som uppkommit av en slump, Ex. barnet suger på tummen, barnet tycker om att suga på tummen så barnet fortsätter att suga på tummen men ej medvetet
3. sekundära cirkulära reflexer (4-8 månader) - Utåtriktad uppmärksamhet , upprepar beteende som ger positiva effekter, som att  barnet skrattar och mamman ler.
4. Koordination av sekundära reflexer (8-12 månader) -  barnet upprepar beteenden som ger dem resultat de tycker om, tex, krypa genom ett rum för att nå en leksak de tycker om. Mer planerade och målinriktade beteenden, inte längre slumpen som avgör. Barnet kan nu hitta gömda objekt.
5. tredje nivån av cirkulära reaktioner - Nyfikenhet utvecklas hos barnet,  barnet börjar experimentera genom att prova att göra nya saker tex. kasta en tallrik i golvet.
6. Mentala representationer - Förutspå sina handlingar, barnet kan se inre bilder av händelser och objekt som hjälper barnet att tänka innan det handlar. Om barnet går med en barnvagn som närmar sig en vägg kommer bannet istället för att gå rakt in i väggen för att sedan förstå att de måste ändra handlingen för att komma vidare, kommer barnet i denna period stanna innan den stöter ihop med väggen och tänka ut bästa lösning för att undvika väggen. När barnet sedan har tänkt ut en lösning väljer barnet att svänga av.

Då ett barn minns en persons beteende och kopierar beteendet efter det att en tid har gått.

Barnet leker med ett objekt (tex, kloss) och låtsas att det är mat.

Preoperationella perioden (2-7 år)

Den preoperationella perioden kännetecknas  av 3 viktiga faktorer:
1. Språkutvecklingen - Genom de sensomotiska upplevelserna  barnet fick i den första perioden menar Piaget att barnet därmed kan utveckla språket
2. Dubbel representation - Barnet börjar förstå att ett objekt kan ha två olika betydelser. Ett symboliskt objekt kan både vara en symbol och ett objekt. Tex. fotografier
3. Låtsaslek - Leken blir under den här perioden mindre självcentrerad och istället mer utåtriktad. Barnet börjar till exempel mata sin docka.  Leken blir dessutom alltmer separerad från verkligheten och blir mer komplex i sin karaktär där barnet kombinerar olika scheman.

1. Barnet övar upp scheman
2. Barnet lär sig integrera sina emotioner
3. Barnet övar upp sina sociala förmågor och sitt språk
4. Barnet tränar på logik, minne och uppmärksamhet
5. Barnet utvecklar sin fantasi och kreativitet

1. Barnet kan inte göra mentala operationer
Ex: barn i den preoperationella perioden har svårt att förstå att två glas som har samma mängd vatten fortsätter att ha samma mängd vatten även om det ena glaset häller över sin vätska till ett annat glas som gör att det ser ut som att glaset har mer vatten. Samma gäller vikt, area och massa.
2. Egocentrism - oförmåga att ta andras perspektiv.
Barn i den preoperationella perioden kan tex inte beskriva hur utsikten för någon som befinner sig på motsatt sida ser ut, utan beskriver den andres utsikt som barnet själv ser utsikten från sitt eget håll.

Går ut på att ett barn får titta på tre miniatyr berg. Mitt emot barnet sitter en docka eller en annan person och tittar på samma miniatyrberg. När den som genomför experimentet frågar barnet hur bergen ser ut från dockans perspektiv upptäckte Piaget att barn i den preoperationella perioden eller tidigare inte kunde svara på frågan korrekt. Barnen beskrev istället deras egna perspektiv vilket enligt Piaget visar på egocentrism.

Tendensen att tillskriva liv till objekt som inte lever. Kommer från otillräcklig kunskap om objekt.

Organiserade mönster av tankar och beteenden (kognition)
eller organiserade kognitiva strukturer

1. Psykologiska strukturer
2. Organiserade för att förstå omvärlden och upplevelser
3. Förändras med ålder - först handlingsbaserade, motoriska mönster (action panterns), sedan på en mental nivå (thinking)

Att förstå att två objekt som är identiska i relation till ett visst mått- fortsätter att vara identiska även om de utsätts för modifikation och länge man inte tar bort eller lägger till något i objekten.

Den konkret operationella perioden (7-11)
Barnet klarar av konservering
Barnet kan klassificera
Barnet hanterar klass inklusion
Barnet kan tänka logiskt på grund av att de kan ta in fler aspekter i åtanke när de försöker lösa ett problem.

Seration är förmågan att kunna kvantifiera objekt i en dimension. från den minst längden till den högst, från den lättaste vikten till den tyngsta.

Spatialt tänkande möjliggör att kunna läsa kartor och hitta vägen till och från olika platser.

Att kunna förstå relationen mellan helheten och dess delar. Exempelvis att rosor är en subkategori av till blommor . Om man ställer frågan huruvida det finns fler rosor än blommor så  förstår barnet att blommor alltid är flest efter rosor också är en blomma.

Kunna förstå relationen mellan två objekt genom att jämföra dem med ett tredje.  Blå är större än grön, rosa är mindre än grön alltså är rosa minst.

1. De mentala operationerna måste vara konkreta, det fungerar bra med logiskt tänkande men mindre bra med abstrakt tänkande.
2. Man har svårt att generalisera, måste lösa ett problem i taget.

1. De mentala operationerna måste vara konkreta, det fungerar bra med logiskt tänkande men mindre bra med abstrakt tänkande.
2. Man har svårt att generalisera, måste lösa ett problem i taget.

1. Induktivt resonemang går ut på att förstå helheten utifrån den mindre delen. Ex. Min hund skäller . Ida och Emmas hundar skäller också. Alltså skäller alla hundar.
2. Deduktivt resonemang. Alla hundar skäller. Roxy är en hund. Alltså skäller Roxy.

Formellt operationella perioden (11 framåt)
1. Hypotetiskt-deduktivt tänkande är möjligt - barnet klarar av att ställa upp hypoteser och testa dem för att sedan komma fram till en lösning.
2. Abstrakt tänkande. ex. Du ger två regler :
regel nr 1. fjädern har sönder glas -
2. Bengt slår glaset med en fjäder
Vad händer med glaset?
Svar: Glaset går sönder

1. Självmedvetenhet och självfokusering
2. Idealism och kritik
3. Problem med beslutsfattande - oerfaren och överväldigande valmöjligheter

1. reflexer (reflexiva scheman) - nyfödda

Att bebisen behöver känna vart mammans bröstvårta är så att den kan äta.

Assimilation är när man använder sig av redan existerande scheman för att tolka omvärlden ( används när barnet är i balans)

Det är när en individ anpassar gamla scheman och skapar nya för att bättre passa omvärlden. Används vid kognitiv obalans

Kognitiv balans - strävan efter stabilitet och balans och är utgångspunkten för assimilering och ackommodation. Det är den drivande kraften till kognitiv utveckling.

När en människa förstår att ett objekt finns trots att det inte syns.
Om man täcker för en mugg vet man att muggen är kvar bakom.

Ett fenomen som Piaget lyckades upptäcka då man visar på att barn i en viss ålder( subperiod 4 i den sensomotoriska perioden) har en brist i att förstå objekt permanens. Experimentet går ut på att låta ett barn leka med en leksak som sedan en vuxen tar bort och lägger under ett visst föremål i en "box A". Barnet tittar i box A och hittar leksaken. Samma sak görs upprepade tillfällen tills att den vuxne plötsligt lägger leksaken i "box B" istället. Barnet tittar dock inte i den lådan trots att barnet ser den vuxne lägga objektet där utan tittar i box A !

1. Upptäcktsinlärning - låta barnet upptäcka själva genom spontan interaktion med miljö (pussel, spel och klossar)
2. Känslighet för barnets beredskap att lära
3. Erkännande av individuella skillnader - Alla barn går igenom alla utvecklingsetapper men i olika takt, därför planerar lärare uppgifter individuellt eller för små grupper snarare än för en hel klass

1. Piaget tog inte hänsyn till individuella skillnader mellan barn när det kommer till kognitiva förmågor och inte heller sociala kulturella influenser
2. Piagets anpassningsprocesser (assimilering och ackommodation) kan inte förklara alla utvecklingsmönster som vi öbserverar.
3. Kognitiv utveckling är inte alltid självgenererande
4- Kognition utvecklas inte så stegvis så som Piaget föreslog

Att kunna tänka på det man tänker på - reflektion över sina egna tankar

Sociokulturella teorin

1. Att kognition utvecklas genom social interaktion och språk
2. Att man lär sig genom samarbete
3. Att människan lär genom social interaktion. Genom språket förstår människan sin omvärld.

Barns privata tal ( private speech) är när man pratar med sig själv. Piaget menade på att barns privata tal visade på egocentrism (oförmågan att kunna ta andras perspektiv) medan Vygotsky såg det som en del i den kognitiva utvecklingen. Han menar vidare på att det privata talet hjälper till att styra beteenden. Till exempel kan barn tala för sig själv som ett stöd när en uppgift är särskild svår eller när man är förvirrad. Enligt Vygotsky blir barnen gradvis tystare, det privata talet minskar men barn med inlärningssvårigheter och beteendeproblem använder det längre.

När uppgifter är för svåra för ett barn att klara av att lösa på egen hand kan de klara av att lösa dem om de får stöd av en vuxen eller mer skickliga vänner.

Enligt Vygotsky kan barn som är i den proxiamala utvecklingszonen få tillfälligt stöd av en vuxen för att lösa ett problem. Det är det som kallas för scaffolding.

Från olika förståelsenivåer till delad förståelse.

Att en vuxen är med och strukturerar och vägleder barnets aktivitet för att hjälpa barnet att komma närmare den vuxnes förståelse av omvärlden. En sätt att lära ut som den social kulturella ansatsen förespråkar. 

Vygotsky menar på att de är en unik form av den proximala utvecklingszonen som utvecklar barn när de prövar olika komplexa förmågor.

Låtsasleken är enligt Vygotski central för utvecklingen under förskoleåldern.

Barn skapar inbillade situationer. De lär sig således inte agera bara genom yttre stimuli utan även från inre ideér. När de leker och presenterar ett objekt som ett annat så lär barnet sig att ords betydelse kan vara separerade från själva objektet.

Lekar som lär barnen normer och sociala regler. Lekar enligt Vygotsky som förstärker barnets förmåga att tänka innan de handlar och minskar impulsivitet. Tack vare leken börjar barnet bättre förstå sociala normer.

Läraren guidar inlärningarna och anpassar hjälp efter den proximala utvecklingszonen

Man har kamratsamarbete för barnen samarbetar i små grupper för att nå intersbjuktivitet (delad förståelse)

När en vuxen talar till ett barn på ett sätt som anpassar längden och innehållet i talet till barnets behov. Ett exempel på barninriktat tal är korta meningar, högre tonläge och tydliga uttal.

När barnet följer den vuxna med blicken då den visar något eller pekar på ett objekt. Barn med autism har svårt med delad uppmärksamhet.

1. Barn testar olika ljud i stunder av välbefinnande
2. Barnen börjar ofta med ett gurglande eller vibrerande ljud  och bildar sedan vokalkedjor ( ooo).
3. Konsonant-vokalkedjor uppträder (mama, dada)
4. De första orden är begränsade till vad barnet kan uttala
5. Barnet förenklar ord - samma ord betyder många olika saker
6. Fokusering på den betonade stavelsen (nan)
7. Barn i Sverige har generellt lärt sig hela fonemsystemet vid ca 4 år ålder.

Den semantiska utvecklings innebär att barnet utvecklar sin förståelse för ordens betydelse.

Barn tenderar att förstå ord innan de producerar ord
De första ordet brukar komma vid ca 12 månaders ålder men varierar mellan (8-18 månader)

barnet lär sig sedan lär sig sedan allt snabbare nya ord  - det räcker att barnet hör ett ord bara en eller två gånger så fastnar det nya ordet. Denna process kallas fast mapping

När barnet senare kan fler ord tenderar barnet att koppla samman ord till endast ett objekt. En bil är bara den specifika bilen som barnet har hemma i sin leksakslåda. Detta kallas för underextensioner

Motsatsen till underextenstioner är är överextensioner som går ut på att barn gör överdrivna generaliserande av ords meningar. Ett exempel är ett barn som ser en gammal man på tv med vitt hår och skriker ut "morfar". ett slags induktivt antagande - min morfar är gammal och har vitt hår alltså är alla som är gamla med vitt hår morfar.

Barnet mellan 1,5 och 2,5 år använder tvåord satser
De förstå mer grammatik än de kan producera
barn mellan 2-3 år kan använda sig av tror satser och börjar kunna göra ändelser
Senare börjar barnet överanvända grammatiska regler. Tex. barnet tittar ut med en vuxen som säger, it´s rainy, cloudy, windy och barnet säger sedan its coldy.
Detta är dock ett tecken på utveckling.

Barnet lär sig två språk vid två olika tillfällen

barnet lär sig två språk från början.

1.Flerspråkiga barn ligger längre fram i den kognitiva utvecklingen jämför med enspråkiga barn
2. De presterar bättre på uppmärksamhetstester, de har bättre analytisk förmåga samt bättre kognitiv flexibilitet
De har bättre metalingvistik förmåga

Att kunna leka med och resonera kring språket

1. Generiska (skript) - generella ramar för upprepade och kända händelser- ec. åka buss till skolan, äta lunch hos farmor
2. Episodiska minnen - Man kommer ihåg ett specifikt tillfälle vid en specifik tidpunkt
3. Autobiografiska - Minne som formar en persons livshistoria. De är specifika och hållbara. Kommer inte förrän vid 3-4 års ålder

En modell som är baserad på Vygotskys sociokulturella teori och som menar på att barn skapar autobiografis minnen genom att samtala med vuxna om gemensamt upplevda erfarenheter

Att föräldern inte använder sig av scaffolding utan hjälper barnet på traven istället.

Dessa begrepp är alla kopplade till minnet.

Inkodningen - sker  genom att lägga in information i en slags "mapp"  som skall lagras i minnet. Processen ska förbereda informationen för långtidsplacering och senare återhämtning.

Lagring - är att ta undan informationen för att kunna plocka fram vid senare tillfälle

Återhämtning - Den process i vilken information blir tillgänglig igen och återupptagen från redan lagrad information.

Sensorisk lagring - är en tillfällig lagringstank som för att kunna lagras behöver processas(inkodas)

Det är ett korttidsminne som gör att vi lätt kan ta fram nyinkodad information. Bra om man typ ska göra tenta och plugga in dagen innan! hhöhöhöhöhöhöh

Mnemoniks  ex: anteckningsblock, upprepning av ex telefonnummer, organisering, ex kategorisera ny kunskap, utveckla  och bearbeta ex. associera till andra saker

Medveten kontroll över tankar, känslor och handlingar.

Förståelsen för minnesprocessen

Piaget delar in moralutvecklingen i tre steg.
1. Auktorietslydnad (2-7 år) - barn i den preoperationella perioden är egocentriska vilket gör att de inte kan föreställa sig fler än ett sätt att se på en och samma moralsituation.Barn i denna period ser på regler som till för att följas och beteenden som antinge rätt eller fel, Bryter man regler förtjänar man straff oavsett agenda
2. Ökad flexibilitet  och självständighet  - I den konkret operationella perioden börjar barnet lära sig genom erfarenheter och social interaktion.  De märker att det finns fler sätt att se på saker och börjar därför lämna ifrån sig uppfattningen om att det bara finns en sanning.
3. Rättvisa 11 framåt

Testen kan undervärdera barn som inte klarar testen så bra. Testen mäter inte medfödd förmåga utan den nuvarande kunskapen vilket gör att testet inte är beständigt.

Forskning visar dessutom på att olika faktorer så som etnicitet och SES påverkar vilka resultat IQ testen ger vilket kan visa på att IQ testen är orättvisa mot minoriteter

Det är perioden eller övergången mellan barn och vuxen.
Den initieras av puberteten.
Produkten av stora fysiska, kognitiva och psykologiska faktorer.
Social konstruktion

" Processen i vilken en person utvecklar sexuell mognad och möjligheten att kunna reproducera"

1. Aktivering av adrenalinkörtlarna
2. Mognad av sexorganen - sker några år senare

.1.Hormonella
2. Kroppen växer
3. Motorisk utveckling
4. Sexuell mognad
5.Hjärnan förändras

Risktagandet är ett resultat av interaktion mellan de två nätverken i hjärnan nämligen
1. Det socioemotionella nätverket (känslighet för social och emotionell stimuli som exempelvis grupptryck)
2. Det kognitiva-kontroll nätverket ( reglerar svar på stimuli)

Det socioemotionella nätverket är särskilt aktiverat under puberteten samtidigt som det kognitiva -kontrollnätverket är senare i utvecklingen och mognar inte förrän gravis in i det unga vuxenlivet. Med andra ord finns inget skydd som hämmar de socioemotionella nätverken och skulle kunna vara en bra förklaring på varför tonåringar tenderar att få utbrott och varför riskfyllda beteende ofta förekommer inom grupper.

pojkar som mognar tidigt och flickor som mognar sent tenderar att utveckla en mer positiv självbild och får mindre problem än pojkar som mognar sent och flickor som mognar tidigt.

En del av tonåren och en konsekvens av det abstrakta tänkandet som innebär att man uppfattar att alla tittar på dig och tänker på dig.

Också en del i tonåren och en konsekvens av abstrakt tänkande som kommer av den formellt operationella perioden och som innebär att personen upplever sig själv som viktig och unik.

Det är den sociala dialekten av puberteten.  En lingvistisk kod som utestänger vuxna och stärker gruppens gemensamt. Snabba förändringar i vokabuläret.

Självförtroendet får nya dimensioner.

Hur man svarar på dilemmat reflekterar den kognitiva utvecklingen.

1. Förmoraliska nivån - externt kontrollerad moraluppfattning steg 1. det somn leder till jagets bestraffning är fel. steg 2. det som leder till jagets belöning är rätt
2. Konventionella nivån - interpersonell inriktning steg 3. strävar efter att vara en duktig flicka eller pojke steg 4. vill vara laglydig medborgare
3. Postkonventionella nivån - generella moraliska principer steg 5. regler är flexibla, andras rättigheter är av vikt steg 6. Universella principer där samvetet styr

Carol Gilligan menar på att Kohlbergs teori riktar sig mer åt värderingar som är mer (normativt) betydelsefulla för män än kvinnor. Vidare menar hon på att kvinnor inte ser på moral ur rättvisa och laglydighet utan snarare som aspekter i ansvarstagande och  i att visa omtanke och omvårdnad. Kvinnor enligt Gilligans uppfattning fokuserar på att inte vända ryggen till de andra snarare än att inte behandla andra orättvist.

1. Declarative knowledge -Veta att
2. Procedural knowledge- Veta hur
3. Conceptual knowledge - Attt veta varför

1. Ansvar
2. Makt
3. Medvetenhet om livet och döden
4. Oberoende och beroende (en bra balans)
5. Personlig mognad
6. Förebild
7. Självkontroll

1. Flytta hemifrån
2. Arbete
3. Ekonomi
4 Partner
5. Myndighet
6. Få barn

Den period som gäller övergången mellan tonåren och vuxenlivet.

1. Demografi - variation och förändring i boende
2. Subjektiv känsla av icke-vuxenhet
3. Identitetssökande rörande kärlek, arbete och världsbild

1. Närhet/grannskap
2. Attraktivitet
3. Likhet
4. Ömsesidighet
5. Komplementaritet
6. Rätt tidpunkt

1. Utvecklignsprocersser genom hela livet
2. Omfattar vinster och försluster
3. Många dimensioner, riktningar och orsaker
4. Utvecklings är formbar
5. Historiska, kulturella och sociala villkor
6. Utvecklingen är ett tvärvetenskapligt fält

En form av logiskt tänkande som inte uppstår förrän i vuxenlivet och som involverar medveten, aktiv bearbetning av information och idéer som kan kopplas till teorier och fakta.

En form av moget tänkande som är beroende av subjektiva erfarenheter och intuitioner såväl som logik och erkänner samtidigt att ett problem kan ha flera orsaker och flera lösningar, att lösningar kan innehålla paradoxer(konflikter och motsättningar).
Pragmatism ingår i postformellt tänkande och innebär att man kan se att det finns skilda kriterier för skilda behov . En förlängning av det formellt operationella tänkandet.

1. kontakt med sina känslor,
2. impulskontroll,
3. motivera sig själv (optimism),
4. empatisk förmåga,
5. skapa och bevara relationer

3  huvudmål i social interaktion.
1.En källa för information
2.Hjälper människor att utvecklas och bibehålla en jagkänsla.
3.En källa för njutning och trygghet eller emtionelt välmående
I de tidigare åren är den tredje faktoren den viktigaste

Fluid – Kräver inte så mycket förkunskap , kunna se relationssamband,  neurologisk status? Upptäcka reationer mellan olika stimuli, analytisk hastighet, arbetsminnet

(expertis)Chrystallized -  Förmågor som är beroende av:
-Ackumulerad kunskap, erfarenhet, bra omdöme, kunna bemästra sociala regler(konventioner), kulturellt värderade?

-Välorganiserad kunskap (encapulation) , meningsfull, strategisk problemlösning, snabbare riktigare handhavande, områdesspecifik.  ÄR kopplat till postformellt tänkande, (intuitivt och erfarenhetsbaserad intelligens.

-Nya, originella, unika och relevanta prestationer och produkter- Toppade i olika åldrar beroende på domän (område)
-Börjar med talang men räcker inte hela vägen.  Lite kopplat till IQ.
-Risktagande och självgående.
-Självständiga, flexibla, okonventionella, öppenhet för nya idéer och erfarenheter
-Vanligtvis är tankeprocesserna omedvetna.

Openess
Conscientiousness
Agreebleness
Extraversion
Neurocentrism

”Ständigt skiftande kognitiva och beteendemässiga ansträngningar att hantera specifika utifrån och inifrån kommande krav, som uppfattas som krävande eller överskrider personens resurser.

Aktiv kognitiv coping
Aktiv beteendeinriktad coping
Undvikande kognitiv coping
Undvikande beteendemässig coping

försvar  (altruism, humor,  engagemang, håll undan saker,  omvandla negativa känslor till produktiv energi.

– inte fullständigt definierad förlust ex. en fortfarande levande släkting som har drabbats av alzheimer sjukdom.

-kapacitet att arbeta
-tillfredställande mellanmänskliga relationer
-en känsla av moralisk föresats
-en realistisk varseblivning av sig själv och samhället

1.Undvikandet av sjukdom eller sjukdomsrelaterade funktionshinder
2.Upprätthållandet av hög fysisk och kognitiv funktion
3.Kontinuerlig och aktivt engagemang i sociala och produktiva aktiviteter.

-Utveckla en livsåskådning
-Känsla för viktiga värden
-Lära av erfarenhet även vid svårigheter
-Perspektiv på viktiga relationer
-Hitta balans och inre centrering
-Lära känna sig själv
-Hantera existentiella frågor och egen dödlighet
-Hitta en mening med livet

-människointresse – bred kunskap och erfarenhet
-Skilja på vad vi vet och vad vi inte vet
-Öppet sinne, godhet och tolerans
-Ställa rätta frågor och söka bästa svar
-Ödmjukhet och självinsikt
-Förmåga att ge goda råd
-Förmåga att agera

en process av ”reminiscence” som tillåter en person att se det betydelsefulla och värdefulla i dess liv.  Kan hända när som helst i livet men är särskilt betydelsefullt för äldre människor och används också som terapiform

Primary aging – gradvis, oundviklig process  av kroppslig försämring  som sker kontinerligt genom hela livsspannet
Secondary Aging – åldrande som resulteras av sjukdomar, missbruk – faktorer som oftast en individ kan kontrollera och påverka

– Basala aktiviteter som involverar att kunna äta, ta på sig kläder, bada och röra sig runt i sitt eget hem

Hur väl en person klarar sig i fysisk och socialtmiljö i jämförelse med andra med samma ålder

– Hur länge en person förväntans leva utifrån nuvarande ålder och hälsostatus

– En individs faktiska  livslängd

1.Plötsligt svaghet/bortdomning av ansiktet, armen eller benet och i synnerhet e särskild sida.
2.Plötslig förvirring, problem att prata och förstå
3.Plötslig svårt att se med ena eller båda ögonen
4.Plötslig svår huvudvärk utan konstaterad orsak
5.Plötsliga problem att gå ,yrsel , balansbortfall och koordinationssvårigheter

genetistisk sårbarhet  tillsammans med miljöfaktorer  som stressfulla händelser, ensamhet och missbruk av olika substanser.  Utllösandefaktorer i äldre åldrar: separationer, skilsmässor, änklighet, kronisk sjukdom eller kroniskt funtkionsnedsättingar.

försämring  i kognitiv och beteende funktioner pågrund av psykologiska orsaker.

1. Närhet/grannskap
2. Attraktivitet
3. Likhet
4. Öm

Behavioristerna - menar på att språkinlärning sker genom förstärkning och imitation/observation

Chomsky nativism - Hjärnar har en medfödd förmåga för språkinlärning (LAD) liknande den att barn kan lära sig gå.

Båda teorierna har sanning i sig men behöver varandra